Vad jag minns har jag väl aldrig varit den som har drömt om ett prinsessbröllop med marängklänning.
Vad jag däremot aldrig kunnat ana är att jag vid den här tidpunkten i mitt liv skulle sitta ensam varenda jävla lördagkväll och hålla tummarna för att de visar nån bra film på TV.
Äter maten ensam eftersom sonen inte har "tid" att äta när jag är hungrig.
Det här med god mat på helgerna och soffmys är totalt utraderat ur minnet.
Ja, jag vet, jag är en riktig bitterfitta idag.
Jag måste allvarligt överväga en flytt.
Jag vet vart jag vill flytta, men kan inte göra det nu. Vill inte dra med Isak någonstans. Men när han blir större då packar jag nog ihop.
Hittar inga glädjeämnen i vardagen längre. Ingen inspiration.
Ingen mental utmaning. Inga kramar. Ingen som väntar. Ingen som saknar. Ingen att göra det där lilla extra för.
Det känns som om insidan bara sakta tynar bort för att till slut försvinna...
4 kommentarer:
Nämen, det här låter ju inge vidare =(
Hoppas det bara är en tillfällig svacka vännen.
Kram
Ja det där är ju inge roligt alls.. Och man får faktist känna sådär ibland tycker jag! Vissa saker behöver man bara! Och en flytt tycker jag är en bra idé, även om man inte kan fly från verkligheten så kan man fly från fraggelbyn och börja om på ny kula.. Och det är iallafall NÅNTING.. Själv ligger jag hemma ( 19 år ) i soffan med hunden och känner mig som 70 bast, trött och ingen lust att göra nånting förutom att packa mina saker och flytta! :) Låter ju också sådär lagomt positivt just nu..
Du får ha en mysig kväll så ska jag tänka lite på dig! :)
Vad gulliga ni är. Mitt problem är förhoppningsvis bara som livet självt - övergående.
Fast det är övergående så är det jävligt töligt när man är där nere.
Skicka en kommentar