Det rör på sig

Ingen renovering utan tårar och det har det minsann varit, men bara en gång.

Ett stycke skåp har gått sönder, men jag lyckades mygla till mig en ny del av detta utan några frågor.

Ett stycke skåp som var felbeställt. Eller felbeställt, man kan väl säga felmätt - av mig givetvis.
Men nu ser jag en ljusning i alla fall. det kommer bli klart i veckan. Tapeter kommer förmodligen upp till jul och till midsommar är det kaklat och klart!

Nu är det måndag morron och jag är så trött så jag bara vill lägga mig ner och gråta. Men jag har en kärra fullastad med bråte och den måste tömmas idag. Ja, sen är det ju jobbet också.

Har sagt det förut och jag säger det igen: Ibland är inte 24 timmar nog. Suck!

Senaste nytt

Hinner allt klämma in en liten update:

Inte så tokigt alls att skruva skåpstommar, går ju smidigt när allt ska ihop på samma sätt.
Sex stommar blir dagens resultat efter en sen och trög start.
Räknar med att kunna avsluta i morron å börja evighetsskruvandet på alla lådor jag envisats med att köpa.

Nattinatti!

Handy men

Känner mig uppspeedad till max! Har äntligen tagit tag i köksbygget och på fredag kommer två söta 20-åringar och river upp och ner på stället.

Är så jäkla nöjd med att bygget äntligen är igång. Aversen (förutom kostnaderna) är dock att det är slut med slösurfandet för denna vecka. Från och med i morron är det operation-skruva-köksskåp som gäller.

Har redan involverat GILF:en och Lilla Brorsan i skruvningshistorian så förhoppningsvis är saken snart biff (som det skulle stått om du läst Kalle Anka istället för min blogg)

Nu ska jag slå lagen över den sista laddningen med saltgurka.
4 kilo delikat saltgurka är att vänta i december.

Där satt den

Kostymen satt som en smäck! Inte en spänn behövde jag betala heller. Tusen tack till min föredettabonusmamma. Får väl bjuda på lite mat och vin istället, det brukar gå hem.

Var så nöjd och på bra humör när jag åkte hem så jag stannade till vid det lokala möbelhuset. Köpte nästan en soffa sådär spontant som bara jag kan.Men nu har jag funderat och JA, denna ska bli min. Nu finns inga ursäkter för att inte ligga i soffan längre.

Dräkt:ig

När man jobbar med något så übersexigt som jag gör så har det tydligen börjat ställas vissa krav på klädsel. Ska man jobba på mässa så är det dräkt/kostym som gäller, något jag inte har i min ägo.

Steg ett mot denna utstyrsel är dock lite viktminskning. Har boost-dietat under två veckor och tappat runt fyra kilo. Tydligen satt dock dessa fyra kilo på tuttarna så det är endast de som minskat i omfång, men det är jag (trots dagens sjuka ideal) mycket tacksam över. För vem vill köpa en dörr av Tuttlisa med utväxt blondering?

Nu råkar det vara så att jag ramlat över en tjusig historia som dock inte riktigt är min storlek. Inte min storlek just nu i alla fall. Men idag ska jag i alla fall iväg och prova den och det ska väl vara fan om jag inte kommer i den om tre veckor.

Så nu har jag alltså en gjutform att försöka pressa ner den värmländska massan i och jag hoppas ni också håller tummarna för mig.

Plus 800

Så var ännu en vecka till ända. Räknar nästan inte med morgondagen eftersom det ju är bästedagen.

Köket som jag köpte för tre månader sedan är fortfarande inte installerat, men jag ska ta tag i det, snart...

Idag var jag i alla fall iväg och köpte golv. 12kvm blev det, men eftersom den unga kassörskan (förmodligen) var både trött och ointresserad så tog hon bara betalt för hälften. Drygt 800 pix plus i kassan och jag och GILF:en skyndade ut ur affären så vi skulle hinna iväg innan misstaget uppdagades.

Lite shopping på ICA och hemfärd där vi passerade både getter, lamadjur och dovhjortar.

I morron har jag tänkt att röja ordentligt härhemma. Om jag orkar vill säga, men nu är det fanimej dags. Har låtit allt förfalla i flera veckor så nu står jag knappt ut längre. Till råga på allt så är jag på slutet av en mycket sträng diet och jag börjar ana ljuset i tunneln.

På måndag vankas riktig mat och oj som jag tänker tugga den. Lääänge och väl. Minst 20 tugg på varje munsbit.

The Wall

Bam!
Så körde jag huvudet rätt in i väggen.
Hårt var det och ont gjorde det!

Ork för annat

Det var lättare att gå till jobbet i morse än det var att gå hem. Benen var tunga, fötterna var tunga och jeansen var skittunga.

Slängde en blick på gräsmattan. Jorrå, äpplena låg kvar på marken och gräset var fortfarande lååååångt. Men jag hade ingen ork, kände mig totalt slapp.

Ner i tvättstugan med telefonen i högsta hugg. Snattra och hänga tvätt, ringa ett samtal till och vips var det bestämt med en promenad runt sjön. Dryga 3,5 kilometer i rask takt och nu är jag hemma.

Känner mig så nöjd att jag tror jag lägger mig på soffan med en glassig tidning. Tänker inte titta på dammråttorna. Tänker inte titta ut på gräsmattan. Tänker inte ens svara i telefon om någon ringer. Tror jag i alla fall.
Det enda jag känner mig ha energi över till är fest. Är sugen på ett riktigt galej med partyskorna på. Snart är det dags, men jag får hålla mig till tåls ett par veckor till innan det är dags för en planerad, lagom överkonsumtion.

Ånger

När min vapendragare på jobbet, en dag uttryckte sin oro över att vi inte skulle hinna med allt vi var satta att göra så svarade jag optimistiskt: Men herregud, dygnet har ju 24 timmar!

Nu ångrar jag uttalandet något grymt. Finns inte en chans att hinna på 24 timmar.

Ser inte skogen för alla träd

Upptäckte igår att resultatet av fredagens hundvakteri har resulterat i en liten blåklocka.

Har varit uppe sen 7-tiden och börjar bli ordentligt rastlös. Har planerat in en skogsdag tillsammans med GILF:en, men då hon har en tendens att sova alldeles för länge på mornarna (hur bär hon sig åt?) så kände jag mig tvingad att väcka henne med ett SMS.

Så nu är det bara till att hälla kaffet på termosen, hoppa i stövlarna och hoppas på storskörd i skogen.

Inget och inget

När jag ser tillbaks på den här dagen känns det som jag inte gjort någonting alls. Men det har jag ju faktiskt.

Vaknade med en hund i sängen. En väldigt kärvänlig hund som helst ska slabba tungan över hela ansiktet om och om igen.
Minuterna senare ringer telefonen, Fadern hade vaknat. Klockan var 9 och Fadern var redan uppe, hade käkat sin frukost och ville hämtas på stört.

Framåt middagen fick jag besök av min före detta "gummisyster" som nu bor med familjen på Curacao. Alltid kul att träffa henne och kolla av vad som händer och inte händer i livet.

Planen på att tvätta tills jag såg botten på tvättkorgen sprack dock. Fastnade framför några avsnitt av 80-talssåpan Varuhuset.

Nu slösurfar jag och tittar på Här är ditt liv.
Kan ju omöjligen vara tantvarning på det när det är alla kvinnors våta dröm Mikael Persbrandt som är huvudperson.

I andra tankar

Jag är rädd att GILF:en har blivit galen. Idag kom jag på henne med att hamstra svindyra doftljus. Det är en mindre överdrift om jag påstår att det fanns jordgubb/rabarber, sjöbris, mojito och piña colada doftande ljus till ett värde av en summa som jag inte ens vågar uppge.

För att tysta mig någorlunda fick jag med mig en burk med meningen med livet (läs kantareller)
Kantarellerna hade hon bytt till sig mot sex av en jobbarkompis. (hon hävdar dock envist att de inte gjort det)

Själv har jag smitt planer inför helgen. Har tvingat Fadern att följa med på en båttur på Vänern med efterföljande kräftskiva och hotellövernattning medans Vovven får sova hos mig.
Iz, som har blivit en stor pojke nu, har energi så det räcker och blir över. Min baktanke med hundvakteriet är att vi kanske kan träffa Mannen Som Har Allt, för han kan minsann prata med hundar också.

Vore så skönt om man kunde kolla om han är allmänt ungdomsobstinat eller om han helt enkelt bara är skvatt galen. (Alltihop givetvis utan Faderns vetskap)

Förbereder mig med andra ord för ett intensivt dygn.

Nog!

Ibland gör jag saker bara för att vara snäll. För att underlätta eller hjälpa någon annan som kanske inte kan eller vet lika mycket som jag själv. Lite som en jävla curlingmorsa sopar jag vägen för att jobbet ska flyta så smidigt som möjligt.

Men nu är det fan i mig slut med det. Om folk inte fattar att jag gör det för att hjälpa dem, utan utnyttjar det till max i stället då får jag fan nog.

Nu har jag fått nog. Nu ska jag endast göra det jobb jag är satt att göra och jag ska låta andra göra det jobb de är satta att göra. Det må bära eller brista, men jag vet, att i slutändan kommer det i alla fall visa sig vem som gjorde rätt.

Lördag idag

Har en hel del saker som tar upp den mesta tankeverksamheten hos mig just nu. Som vanligt handlar det om jobb och såna inlägg är inte kul att läsa så då struntar jag helt enkelt i att blogga.

Så vad har hänt sen sist? Ja, jag var på kundbesök i skåne här i veckan. Besöket gick bra och jag klarade mig nästan utan tolk. Tappade tråden lite när kunden drog en historia om någon som skulle köpa handbojor. Jag fattade nada och fick inte in handbojorna i handlingen, men sen löste det sig i och med att det tydligen var hamburgare han pratade om.

Största besvikelsen var dock att det inte fanns en spettekaka så långt ögat nådde och ingen Mange heller för den delen. Men eftersom jag hade en timma att slå ihjäl innan affärerna stängde så fyndade jag i alla fall ett par skor.

Härhemma har tydligen favoritgrannen (ironi) börjat umgås med kineser som springer runt i hans trädgård och tittar undrande på äppelträden.

Bilen är fortfarande på verkstaden och jag har upptäckt att det bara tar två låtar att promenera till jobbet. Latmasken vrider sig i plågor inom mig och jag är fortfarande trött och grinig på mornarna.

Igår var jag full.