Jag är jätteglad över varje dag vi har fint väder men för varje soldag känns det som chansen till vackert väder på min semester bara minskar.
Jobbar en vecka till, men ändå känns det som ett år.
Har planerat in en del grejer på semestern, men nu börjar jag känna stress och panik. Vill inte ha något planerat alls. Vill kunna ta dagen som den kommer.
Märklig känsla det där. Vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på.
Nu är det dags att ge tomatplantan lite kärlek. Har redan fem små babytomater på gång och jag håller naturligtvis tummarna för fler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar