Gräsligt

Vad jag ångrar att jag sa till Fadern (min alltså) att han skulle köpa ett tält till Isak.

Nu har det varit uppställt i snart två veckor och inte en natt har han sovit där.

Tror inte ens han tillbringat totalt en timma därinne ens en gång. Men att plocka ner det för att det ska bli smidigare att klippa gräset är det förstås inte tal om.

Det här med gräsklippning är ju en procedur för sig också. Naturligtvis har vi en såndär asful studsmatta ståendes på gården (gåva från en idiot som tror man kan köpa mamman genom barnet) och den är det ju ett helt företag att böka undan för att komma åt.

Sen är det ju stolar, soffor, bord, bänkar, grill, beachbollrack, bollar, pinnar, ölburkar (ja-a då) Och sen ska vi inte prata om alla gamla halvdöda fruktträd som står ivägen överallt.

Nä, slätt och fint ska det va!

Hade tänkt klippa igår, men hade ingen bensin till åbäket hemma så då kom jag av mig direkt.

Idag har jag laddat med mig dunken till jobbet så jag kan åka å fylla på direkt.

Önskar jag hade lika förspänt som en bekant som alltid hittar nyttoprylar. Som exempelvis dunkar med extra prima gräsklipparsoppa som med fördel kan tömmas i tanken på bilen.

Sånt hittar aldrig jag minsann.

Men vad smidigt det vore ändå, med tanke på dagens ruggiga bensinpris.
Fan, snart har man inte råd å klippa gräset ens en gång.