Jag - en slösa

Eller är jag bara en lat slarvmaja?

Jag slänger så mycket mat varje vecka så jag skulle ha stryk. Skäms över mig själv när jag tänker på det.

Jag gillar verkligen att laga mat och har matlådor till jobbet varje dag. Men ibland blir resterna liksom bara ståendes i kylen. Till slut är de förbrukade och måste kastas och det är skamligt!

Det konstiga är att jag anser att man äter upp det man tagit till sig, alltså maten på tallriken. Den slänger man inte för det är "fult".

Sen kan jag hiva ut tonvis med livsmedel i soptunnan ute vid vägen, till synes, helt utan skrupler.

Var ligger problemet?

I händelse av krig finns alltid följande föda hemma: Krossade tomater på burk. Gul lök. Nötfärs.
(ja, det blir köttfärssås) Oj, höll på å glömma senap. Minst 2 olika (vanlig slotts och västervik) Just nu har jag 4, men vaddå, det har ju varit jul...

I skrivande stund har jag till exempel 3,5 kg nötfärs i frysen, men likförbannat kan jag gå och köpa färs för att laga till samma dag. Va faan, jag har ju mikro!!!
Men det känns liksom mer färskt...

Så nu har jag bestämt att det ska bli skärpning!

Ett av de smarta sätten att klara sig undan rester har jag lyckats lösa de veckorna Isak inte är hemma.
Då tillagas 1kg kycklingben på måndagen och då blir det kyckling och grönsallad hela veckan.

Enda risken med det är väl att man börjar utveckla fjädrar samt värpa ägg. Men vaddå? - frukost!

Hur som helst hittade jag det femte elementet och "värmen" är nu uppe på 18,6 grader Celsius.

Aaarghh, vad trött jag är på allt som heter värmepanna (gammal och knövlig) olja (dyyyyrt) termostater (obefintliga) luftvärmepump (otillräcklig)

Kryper ner under dubbla täcken, framför TV:n, och inväntar 20 grader...

Peace!