Så var det officiellt då - igen, att jag ska bli kontorskärring.
Jag ska sitta på rôva hela dagarna, trycka i mig godis och blippa lite på en dator.
Ja, så har jag förstått det som att mina nya arbetsuppgifter kommer att se ut.
Men även om rôva snart kommer se ut som en lagårdsvägg, ser jag fram emot det.
Jag är färdig med mina lås. Over and förbi. Trött på dom så jag kan spy, trots att det är en fördel att jag kan göra dem i sömnen (sover å jobbar samtidigt)
Om jag trycker i mig tillräckligt med godis kommer jag bli för fet för trucken också - gôtt!
Idag lyckades jag riva ner en tompall, som visserligen tog i gallret ovanför mitt huvud, men vaddå...kul? Absolut inte! Kunde ha varit full med plåt ju.
Behövde inte ens tvinga fram en liten tår för det sprutade som en fontän ur ögonen. Å då blev jag ännu mer förbannad.
Har sagt att jag inte tänker köra mer.
Nu hoppas jag mest på att sonen inte kommer hem å säger: "Just ja, jackan måste tvättas för jag pissade ute och sen drog jag mig i det när jag skulle dra därifrån."
Ingen bra kommentar att dra för sin labila mamma när klockan är 21 på kvällen och det inte finns någon extrajacka och hon inte har någon torktumlare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar