tisdag, juni 09, 2009

Crazy Train

Nackdelen med att begrava sig i arbete är att man inte vet hur man ska bete sig bland folk. Hur jag än vänder och vrider på det så kommer ständigt sjuka saker ur min mun.
Kan knappt föra en normal konversation utan att vara ironisk, fräck eller bara bete mig allmänt märkligt.

Men vissa dagar är det faktiskt så att allt ser ut som en mikrofon och jag bara måste grabba den och sjunga med i lokalradions söndertrasade slagdängor.

Vissa dagar måste jag bara leka att jag kan dansa, antingen solo eller med en kvast. Vet inte om det beror på åldersnoja, stress eller bara allmän galenskap.

Faktum är dock att när jag kommer hem om kvällarna så somnar jag helt ovaggad som ett litet barn.

1 kommentar:

Jen sa...

Ha ha! Förståeligt att du somnar gott om du kör en massa danser lite titt som tätt. ;)