Ett litet inlägg och lite förnedring var det enda som krävdes för att nycklarna skulle dyka upp. Sprang på dom på gräsmattan härute igår kväll. Skönt!
Känner mig just nu totalt dränerad på energi. Jag VET varför och jag VET att jag inte ska vara det då problemet beror på saker som kategoriseras i "låda två". Det vill säga saker jag inte kan påverka själv.
Men jag är inte mer än en människa med fel och brister. Ibland kan jag bara inte låta bli.
Var och en skäms för sig själv, är ett gyllene motto i den lilla Lördagsklubb jag tillhör. Synd att inte det mottot anammas på andra ställen i samhället också.
En liten blogg om singelliv, mammaliv och paniken över att bli överårig och sluta som sambo med sin egen far
måndag, november 28, 2011
söndag, november 27, 2011
Nyckeln till allt
Jag har 4 olika nyckelknippor. En som används varje dag, en till bilen, en till jobbet och en med alla andra nycklar på.
Toppen för en glömsk slarvmaja som mig att ha det så, men det funkar ganska bra faktiskt.
Men nu är den dagliga knippan borta. Den är inte i någon av de väskor och jackor jag använde igår och inte heller hos mina vänner där jag parkerat bilen över natten.
Nu återstår det skamligaste av skamligast, att gå in på den lokala pizzerian och kolla om de möjligtvis har farit ur väskan när jag var där.
Åååh, vad trött jag blir.
Toppen för en glömsk slarvmaja som mig att ha det så, men det funkar ganska bra faktiskt.
Men nu är den dagliga knippan borta. Den är inte i någon av de väskor och jackor jag använde igår och inte heller hos mina vänner där jag parkerat bilen över natten.
Nu återstår det skamligaste av skamligast, att gå in på den lokala pizzerian och kolla om de möjligtvis har farit ur väskan när jag var där.
Åååh, vad trött jag blir.
tisdag, november 22, 2011
Smile
måndag, november 21, 2011
Budget
Om någon sagt till mig för två år sedan att jag skulle sitta och göra säljbudgetar så hade jag skrattat vederbörande rakt i ansiktet.
Nu sitter jag här och gör allt annat än skrattar.
Jag trivs otroligt bra med mitt jobb och mina arbetsuppgifter, men det här är katastrof. Tror jag blandar in för mycket känslor, mest rädsla. Rädd att mina siffror ska vara bortitok fel och att folk ska börja fundera över vad jag egentligen håller på med, om jag kan något överhuvudtaget.
Förra budgeten så grinade jag, men denna gången tänker jag inte göra det. Trots mina rädslor så känns det faktiskt lite bättre, men jag bara längtar tills allt är som vanligt igen.
Fast det blir aldrig som vanligt igen. Eller ja, det kommer bli som vanligt, men jag måste bara styra upp så det blir vanligt igen. Jag måste själv skapa "som vanligt".
Först ska jag bara lära mig lite halvtres och halfjärs och lykkesmykkesmukke först.
Nu sitter jag här och gör allt annat än skrattar.
Jag trivs otroligt bra med mitt jobb och mina arbetsuppgifter, men det här är katastrof. Tror jag blandar in för mycket känslor, mest rädsla. Rädd att mina siffror ska vara bortitok fel och att folk ska börja fundera över vad jag egentligen håller på med, om jag kan något överhuvudtaget.
Förra budgeten så grinade jag, men denna gången tänker jag inte göra det. Trots mina rädslor så känns det faktiskt lite bättre, men jag bara längtar tills allt är som vanligt igen.
Fast det blir aldrig som vanligt igen. Eller ja, det kommer bli som vanligt, men jag måste bara styra upp så det blir vanligt igen. Jag måste själv skapa "som vanligt".
Först ska jag bara lära mig lite halvtres och halfjärs och lykkesmykkesmukke först.
söndag, november 20, 2011
Hot and cold
Hela denna gråa trista söndag har jag tyckt att det var för varmt inomhus. När jag drog igång och städade framåt kvällskvisten kändes det ännu varmare och jag minskade värmen så fort jag kom i närheten av ett element.
Nu känner jag av effekten. Det är inte alls varmt och skönt här i soffhörnet, jag fryser.
Haft lite existensiella funderingar här i min lilla bubbla och konstaterar, lite sorgset, att en fras jag yttrade för några år sedan tyvärr har blivit sanning.
Öronklådan har blivit till tandvärk så nu plockar jag med mig datorn till sängen och slår på en film istället.
Nu känner jag av effekten. Det är inte alls varmt och skönt här i soffhörnet, jag fryser.
Haft lite existensiella funderingar här i min lilla bubbla och konstaterar, lite sorgset, att en fras jag yttrade för några år sedan tyvärr har blivit sanning.
Öronklådan har blivit till tandvärk så nu plockar jag med mig datorn till sängen och slår på en film istället.
lördag, november 19, 2011
Tråkigt
Ingenting har hänt idag - absolut ingenting!!!
Jag är uttråkad som satan men eftersom det idag är dagen efter gårdagen så har energin inte riktigt velat infinna sig.
Dagens näringsintag har bestått i en halvliter cola, ett glas mjölk (!) fem apelsiner och tre varma mackor.
När jag nu ser allt på pränt konstaterar jag att jag helt glömt bort kaffet.
Sätter på en kopp och ser om det kanske blir lite roligare.
Jag är uttråkad som satan men eftersom det idag är dagen efter gårdagen så har energin inte riktigt velat infinna sig.
Dagens näringsintag har bestått i en halvliter cola, ett glas mjölk (!) fem apelsiner och tre varma mackor.
När jag nu ser allt på pränt konstaterar jag att jag helt glömt bort kaffet.
Sätter på en kopp och ser om det kanske blir lite roligare.
onsdag, november 16, 2011
Beslutet är taget
Jag har ju helt tappat gnistan att blogga och äntligen har jag kommit på varför. Bloggen har blivit för personlig, något jag från början bestämde att den inte skulle bli.
Men hur jag än vänder och vrider på det så vill jag inte lägga ner denna och starta upp en ny, jag menar, Lakritsfantomen är ju jag och jag är precis lika galen, om inte värre, som när jag först startade den.
Så nu har jag beslutat att fortsätta. Om jag kommer köra nystart eller ramla in i gamla tråkiga spår har jag ännu inte beslutat, men det lär väl visa sig.
För övrigt är jag skitstressad, men ändå lugn. Försöker mig på ljusterapi så jag inte ska sova bort även detta vinterhalvår, men det är lite knivigt eftersom taklamporna inte behagar fungera.
Jag undviker irriterande moment så gott det går, jag misstänker att det är därför jag kan behålla det lilla lugn jag har.
För tillfället är jag nymasserad och blodet snurrar äntligen runt i kroppen igen. Mycket skönt, trots att känslan kan jämställas med att naken rulla sig i stenull.
Men hur jag än vänder och vrider på det så vill jag inte lägga ner denna och starta upp en ny, jag menar, Lakritsfantomen är ju jag och jag är precis lika galen, om inte värre, som när jag först startade den.
Så nu har jag beslutat att fortsätta. Om jag kommer köra nystart eller ramla in i gamla tråkiga spår har jag ännu inte beslutat, men det lär väl visa sig.
För övrigt är jag skitstressad, men ändå lugn. Försöker mig på ljusterapi så jag inte ska sova bort även detta vinterhalvår, men det är lite knivigt eftersom taklamporna inte behagar fungera.
Jag undviker irriterande moment så gott det går, jag misstänker att det är därför jag kan behålla det lilla lugn jag har.
För tillfället är jag nymasserad och blodet snurrar äntligen runt i kroppen igen. Mycket skönt, trots att känslan kan jämställas med att naken rulla sig i stenull.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)